Jacob Otto Hoof, han predikade egentligen gammaltestamentligt. Försakelsen, flärden var han emot och så vidare. Och han samlade stora skaror i Sexdrega, och i Svenljunga.
En av dem som gick dit från Borås var en gosse som hette Mårten Johan Landahl. Han var prästson från Bredared utanför Borås. Som de flesta av hans bröder blev han präst sedan också. Men han vandrade alltså till Sexdrega och Svenljunga och hörde på Hoof. Och det gjorde många. Och i Borås sägs det, på måndagarna så berättade pigor som hade varit i Sexdrega i Svenljunga predikan ordagrant för människor som lyssnade. Så gjorde man förr. Man kunde alltså anteckna och memorera det. Jag hade en sån gubbe i Väne-Åsaka en gång i tiden. Innan vår tid. Han åkte mellan olika kyrkor och antecknade febrilt. Och han läste upp det på veckorna sedan. Man kunde läsa in upp ingångsord och vigseltal och sånt där. 20-30 år efter när det hade hållits.
Jacob Otto Hoof påverkade alltså Mårten Johan Landahl. Som prästvigdes som 23-åring. Och var sin faders adjunkt som det ofta var. Vid en nattvardsgång i Sandholms kyrka, så gick han förbi en dräng vid nattvarden. Drängen hade levt ogudaktigt och svurit i Guds hus. Och det var allvarligt på den tiden. Idag är det vardagsspråk. Och han blev avstängd på nattvarden. Helt enligt kyrkolagen. Och när då Landahl går förbi honom, så anmälde den här kavate gossen Landahl för biskop och domkapitel. Och de tyckte inte om Landahl för han predikade över en timma. Och han hade en massa extra för sig som han inte tyckte om. Och då satte man dit Landahl. Och han blev suspenderad. Sen blev också Landahl tvångsförflyttad till världens ände på den tiden i Skara stift. Torsö. Torsö var världens ände. Dit ville ingen komma. Men man skickade Landahl dit.
Och Landahl nu var en stor predikant. Landahl samlade enormt stora människoskaror under sin predikstol. Och så här är det också i Torsö. På sommartid så kommer det kanske upp till två-trehundra personer extra till gudstjänsterna. Och det skapar ju en irritation. Folk kommer och så ser man att deras bänkar är upptagna och så vidare. Man får ta ut fönster i kyrkorna för att alla ska höra. Landahl bedriver själavård hela dygnet från lördagen när folk kommer från Boråstrakten och så vidare för att lyssna på honom.
Landahl blir till slut då förflyttad från Torsö efter fem år tror jag det är. Han har en dålig lunga och så vidare. Och han var i stor konflikt med biskopen som i sin tur var swedenborgare.
Hur som helst kommer han till Fristad. Och i Fristad uppstår en väckelse när Landahl kommer. Landahl-läsarna blir ett begrepp. Och Landahl-läsarna levde ända fram till 1960-talet. Så bodde det i Fristad Landahl-läsare.
Och de kunde man känna igen på långt håll. De var alltid svartklädda. De hade en bibel i handen när de gick till kyrkan. Och de satt alltid tillsammans. Och det var alltid tyst när de gick därifrån. Eller hur? Det var inte som nu för tiden när folk kommer in i kyrkan. Förr böjde man knä och knäppte sina händer. Nu sätter man fram telefonen så sitter man så här och scrollar. Ser på nyheterna. Det gjorde vi inte då.
Det uppstod en väckelse i Fristad alltså. Och till och med från Dalarna flyttade det ner sju familjer till Fristad för att höra Landahl och bo där. En av dem kommer att bli farfar till Paul Nilsson. Som var född i Längjum, men som blev psalmförfattare. Hans farfar alltså flyttade ner från Dalarna till Fristad. Landahl den store i väckelsepredikanten i Skara stift vid den här tiden, han flyttade från Fristad till Eriksberg. Där han inte vinner någon mark alls. Men det kommer mycket folk.
Och han söker sedan kyrkoherdetjänsten i Bitterna 1858. Och då har väckelsen etablerats i Skara stift och mötte inget motstånd. Det är en helt annan biskop man har fått i Skara stift. Och alla tror ju att Landahl, den här uppburne predikanten, ska få Bitterna pastoralt. Och han provar sin röst på lördagskvällen inne i Bitterna på prästgården. Och han får en blodstörtning när en blodkärl går sönder i halsen på honom. Och han dör efter bara några timmar.
Vad hade han sjungit för psalm då som var så kraftig? Jo, hans favoritpsalm; “Jag vet på vem jag tror”. “Om världen är” och så vidare.